(𓋾𓈎𓈉 ḥqꜣ-ḫꜣswt, Heqa-kasut untuk "Hyksos"), memimpin sekumpulan Aamu atau orang Asia barat.
Makam Khnumhotep II (sekitar 1900 SM).[1][2]
Ini antara penggunaan terawal istilah "Hyksos".[3]
| Zaman dan dinasti Mesir purba |
|---|
|
Semua tahun dalam SM |
Hyksos (AFA: /hiksos/; Mesir ḥqꜣ(w)-ḫꜣswt, sebutan Egiptologi: heqau khasut,[4] "pemerintah tanah asing"), dalam Egiptologi moden, merupakan raja-raja Dinasti Kelima Belas Mesir[5] (memuncak s. 1650–1550 SM).[a] Pusat kuasa mereka ialah bandar Avaris di Delta Nil, dari mana mereka memerintah Mesir Hilir dan Mesir Tengah hingga Cusae.
Dalam Aegyptiaca, sejarah Mesir yang ditulis oleh pendeta dan sejarawan Yunani-Mesir bernama Manetho pada abad ke-3 SM, istilah Hyksos digunakan sebagai nama etnik untuk merujuk orang yang mungkin berasal dari Levant, orang Semitik Barat.[1][9] Walaupun Manetho memerikan orang Hyksos penjajah dan penindas, tafsiran ini dipertikaikan dalam Egiptologi moden.[10] Sebaliknya, pemerintahan Hyksos mungkin didahului oleh kumpulan orang Kanaan yang secara beransur-ansur menetap di Delta Nil dari akhir Dinasti Kedua Belas, dan yang mungkin memisahkan diri daripada kawalan Mesir yang tidak stabil pada suatu ketika semasa Dinasti Ketiga Belas.[11]
Zaman Hyksos menandakan kali pertama pemerintah asing memerintah Mesir.[12] Banyak butiran pemerintahan mereka, seperti keluasan sebenar kerajaan mereka dan juga nama serta turutan raja-raja mereka, masih tidak pasti. Orang Hyksos mengamalkan banyak adat dari Levant atau Kanaan bersama-sama dengan adat Mesir.[13] Mereka dipercayai telah memperkenalkan beberapa inovasi teknologi ke Mesir, seperti kuda dan kereta kuda, serta khopesh (pedang sabit) dan busur komposit, iaitu satu teori yang dipertikaikan.[14]
Orang Hyksos tidak menguasai seluruh Mesir. Mereka wujud di samping Dinasti Keenam Belas dan Dinasti Ketujuh Belas, yang berpusat di Thebes.[15] Peperangan antara Hyksos dan firaun-firaun Dinasti Ketujuh Belas akhirnya memuncak dengan kekalahan Hyksos oleh Ahmose I, yang mengasaskan Dinasti Kelapan Belas Mesir.[16] Dalam abad-abad berikutnya, orang Mesir akan memaparkan Hyksos sebagai pemerintah asing yang kejam dan menindas.
Nama
[sunting | sunting sumber]Etimologi
[sunting | sunting sumber]| Hyksos dalam hieroglif | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
ḥqꜣ-ḫꜣsw / ḥqꜣw-ḫꜣswt,[17][18] "heqau khasut"[4][b] "Hyksos" Pemerintah negara asing[17] | ||||||||
| Yunani | Hyksos (Ὑκσώς) Hykussos (Ὑκουσσώς)[21] | |||||||
Tanda 𓏥 menandakan jamak.[22] | ||||||||
Istilah "Hyksos" berasal, melalui bahasa Ὑκσώς (Hyksôs), daripada ungkapan Mesir 𓋾𓈎𓈉 (ḥqꜣ-ḫꜣswt atau ḥqꜣw-ḫꜣswt, "heqau khasut"), bermaksud "pemerintah [dari] tanah asing".[17][18] Bentuk Yunani kemungkinan satu kerosakan sebutan daripada teks asal Ὑκουσσώς (Hykoussôs) yang lebih awal.[21]
Ahli sejarah Yahudi abad pertama Josephus memberikan nama itu sebagai bermaksud "raja-raja penggembala" atau "penggembala tawanan" dalam Contra Apion (Menentang Apion), yang mana beliau menyatakan Hyksos itu orang Yahudi seperti yang muncul dalam ahli sejarah Mesir Helenistik Manetho.[23][24] "Bangsa mereka mempunyai nama generik Hycsos, yang bermaksud 'raja-penggembala'. Kerana hyc dalam bahasa suci bermakna 'raja' dan sos dalam dialek biasa bermaksud 'penggembala' atau 'penggembala-penggembala'; gabungannya membentuk perkataan Hycsos. Ada yang mengatakan mereka orang Arab."[25]
Tafsiran Josephus mungkin timbul daripada sebutan Mesir terkemudian ḥqꜣ-ḫꜣswt sebagai ḥqꜣ-šꜣsw, yang kemudian difahami sebagai "tuan para penggembala."[26] Tidak jelas jika terjemahan ini ditemui dalam Manetho; satu terjemahan Armenia ringkasan Manetho yang diberikan oleh ahli sejarah zaman purba lewat Eusebius memberikan terjemahan yang betul "raja-raja asing".[27]
Penggunaan
[sunting | sunting sumber]"Istilah Ḥqꜣ-Ḫꜣswt kini diterima umum dalam penerbitan akademik merujuk hanya kepada satu golongan pemerintah asing Tempoh Perantaraan Kedua lewat,"[28] terutamanya Dinasti Kelima Belas dan bukannya satu bangsa. Walau bagaimanapun, Josephus menggunakannya sebagai istilah etnik.[c] Penggunaannya untuk merujuk kepada penduduk masih berterusan dalam beberapa kertas akademik.[31]
Dalam Mesir purba, istilah "Hyksos" (ḥqꜣ-ḫꜣswt) juga digunakan untuk merujuk kepada pelbagai pemerintah Nubia dan terutamanya Asia baik sebelum dan selepas Dinasti Kelima Belas.[4][32][33] Ia digunakan sekurang-kurangnya sejak Dinasti Keenam Mesir (s. 2345–2181 SM) untuk menamai ketua-ketua suku kaum dari kawasan Syam-Palestin.[22] Salah satu penggunaan terawalnya direkodkan sekitar 1900 SM dalam makam Khnumhotep II daripada Dinasti Kedua Belas untuk melabel pemerintah nomad atau Kanaan bernama "Abisha si Hyksos" (menggunakan 𓋾𓈎𓈉, ḥqꜣ-ḫꜣswt, "Heqa-kasut" untuk "Hyksos").[3][34]
Berdasarkan penggunaan nama dalam satu inskripsi Hyksos Sakir-Har dari Avaris, nama itu digunakan oleh Hyksos sebagai gelaran untuk diri mereka sendiri.[36] Walau bagaimanapun, Kim Ryholt berhujah bahawa "Hyksos" bukan gelaran rasmi pemerintah Dinasti Kelima Belas, dan ia tidak pernah dipakar dengan gelaran diraja, cuma muncul sebagai gelaran untuk Sakir-Har. Menurut Ryholt, "Hyksos" ialah istilah generik yang ditemui secara berasingan daripada gelaran diraja, dan dalam senarai pemerintahan selepas akhir Dinasti Kelima Belas itu.[37] Walau bagaimanapun, Vera Müller menulis, "Memandangkan S-k-r-h-r juga disebut dengan tiga nama gelaran Mesir tradisional (nama Horus, nama Falkon Emas dan nama Dua Wanita) pada monumen yang sama, hujah ini agak pelik."[38] Danielle Candelora dan Manfred Bietak juga berhujah bahawa Hyksos menggunakan gelaran itu dengan rasmi.[6][39] Semua teks lain dalam bahasa Mesir tidak memanggil Hyksos dengan nama ini, sebaliknya memanggil mereka orang Asia (ꜥꜣmw), dengan mungkin mengecualikan Senarai Raja Turin dalam satu rekonstruksi hipotetis daripada serpihan.[40] Gelaran itu tidak disahkan untuk raja Hyksos Apepi, mungkin menunjukkan "peningkatan mengikut adab Mesir".[41] Nama pemerintah Hyksos dalam senarai Turin tidak berkartusy diraja dan mempunyai determinatif "orang asing" iaitu tongkat lempar.[42]

Skarab juga mengesahkan penggunaan gelaran ini untuk firaun-firaun yang biasanya digolongkan dalam Dinasti Keempat Belas atau Dinasti Keenam Belas Mesir, yang kadang-kadang dipanggil "Hyksos 'sampingan'."[38] Dinasti Ketujuh Belas Thebes Mesir juga diberikan gelaran dalam beberapa versi Manetho, fakta yang Bietak kaitkan dengan kerosakan tekstual.[41] Dalam Dinasti Kedua Puluh Lima Mesir dan semasa Zaman Ptolemaik, istilah Hyksos digunakan sebagai gelaran peribadi dan julukan oleh beberapa orang firaun atau pegawai tinggi Mesir, termasuk pegawai Thebes Mentuemhat, Philip III dari Macedon,[43][44] dan Ptolemy XIII.[44] Ia juga digunakan pada makam kahin besar Mesir Petosiris di Tuna el-Gebel pada 300 SM untuk menamai pemerintah Parsi Artaxerxes III, namun tidak diketahui jika Artaxerxes memakai gelaran ini untuk dirinya sendiri.[44]
Warisan
[sunting | sunting sumber]

Pemerintahan Hyksos terus dikutuk oleh firaun-firaun Kerajaan Baru seperti Hatshepsut, yang, 80 tahun selepas kekalahan mereka, mendakwa telah membina semula banyak kuil dan kuil yang mereka abaikan.[45]
Ramses II memindahkan ibu kota Mesir ke Delta, membina Pi-Ramesses berhampiran tapak Avaris,[46] di mana baginda mendirikan stele memperingati 400 tahun pemujaan Set. Sarjana-sarjana sebelum ini mencadangkan bahawa ini menandakan 400 tahun sejak Hyksos menubuhkan pemerintahan mereka, namun senarai nenek moyang Ramesses telah menggugurkan raja-raja Hyksos dan tiada bukti bahawa mereka diperingati semasa pemerintahannya.[47] Senarai Raja Turin, yang termasuk Hyksos dan semua bekas pemerintah Mesir yang dipertikaikan atau dibenci, nampaknya berasal daripada pemerintahan Ramesses atau salah seorang penggantinya.[48] Hyksos ditandakan sebagai raja asing dengan simbol determinatif tongkat lempar dan bukannya simbol ilahi selepas nama mereka, dan menggunakan gelaran ḥqꜣ-ḫꜣswt dan bukan gelaran diraja biasa.[49] Kim Ryholt menyatakan bahawa semua ini unik kepada pemerintah Hyksos dan "mungkin oleh itu merupakan hasil langsung daripada apa yang nampaknya merupakan cubaan sengaja untuk menghapuskan ingatan pemerintahan mereka selepas kekalahan mereka."[50]
Kehadiran Mesir di Levant
[sunting | sunting sumber]"Sering diterima" bahawa Mesir menubuhkan empayar di Kanaan pada akhir peperangan menentang Hyksos.[51] Kempen-kempen terhadap lokasi-lokasi di Kanaan dan Syria dijalankan oleh Ahmose I dan Thutmose I pada permulaan Dinasti Kelapan Belas, seperti yang direkodkan dalam makam Ahmose, anak Ebana dan Ahmose pen-Nekhebet; Thutmose I juga disebut pernah memburu gajah di Syria dalam inskripsi di kuil Hatshepsut di Deir el-Bahari.[52] Thutmose III diketahui pernah menjalankan kempen secara meluas, menakluki orang Badawi "Shasu" di utara Kanaan, dan tanah Retjenu, sejauh Syria dan Mittani dalam banyak kempen ketenteraan sekitar 1450 SM.[53][54] Walau bagaimanapun, Felix Höflmayer berhujah bahawa terdapat tidak banyak bukti untuk kempen-kempen lain dan "tiada bukti yang mencadangkan senario" wujudnya sebuah empayar Mesir semasa Dinasti Kelapan Belas.[55] Berkenaan dakwaan bahawa kempen-kempen di Timur Dekat didorong oleh pemerintahan Hyksos, Thomas Schneider berhujah bahawa "pembinaan empayar bermula selepas kelewatan dua generasi, dan mencari kaitan langsung mungkin satu falasi sejarah, sebagaimana salahnya jika kejatuhan Kesatuan Soviet pada tahun [1991] dikaitkan dengan tamatnya Perang Dunia Kedua pada tahun 1945, dua generasi sebelumnya."[56]
Naratif terkemudian
[sunting | sunting sumber]
Cerita dari Dinasti Kesembilan Belas Pertengkaran Apophis dan Seqenenre mendakwa bahawa Hyksos menyembah tiada tuhan kecuali Set, menjadikan konflik itu sebagai antara Ra, penaung Thebes, dan Set sebagai penaung Avaris.[60] Selain itu, pertempuran dengan Hyksos ditafsirkan dalam konteks pertempuran mitos antara dewa-dewa Horus dan Set, mengubah Set menjadi dewa Asia sambil juga membenarkan integrasi orang Asia ke dalam masyarakat Mesir.[61]
Gambaran Manetho tentang Hyksos, ditulis hampir 1300 tahun selepas akhir pemerintahan Hyksos dan ditemui dalam Josephus, lebih negatif daripada sumber-sumber Kerajaan Baru.[45] Penceritaan ini menyatakan Hyksos "sebagai penakluk yang ganas dan penindas Mesir" sangat berpengaruh untuk persepsi Hyksos sehingga zaman moden.[62] Marc van de Mieroop berhujah bahawa gambaran Josephus tentang pencerobohan awal Hyksos tidak lebih dapat dipercayai daripada dakwaan kemudiannya bahawa mereka berkaitan dengan Kitab Keluaran, kononnya digambarkan dalam Manetho sebagai dilakukan oleh sekumpulan pesakit kusta.[63]
Gambaran awal moden
[sunting | sunting sumber]Penemuan Hyksos pada abad ke-19, dan kajian mereka selepas pentafsiran tulisan Mesir purba, membawa kepada pelbagai teori tentang sejarah, asal usul, etnik dan rupa mereka, sering digambarkan dengan perincian yang indah dan imaginatif.
-
Pencerobohan Hyksos seperti yang dibayangkan pada abad ke-19 oleh Hermann Vogel (abad ke-19)
-
Pengusiran Hyksos (1906)
Lihat juga
[sunting | sunting sumber]- Mitanni
- Bangsa Kass
- Bangsa Laut
- Orang Filistin
- Maryannu
- Sino-Babylonianisme § Teori kemudian
- Skarab Anra (artifak)
Nota
[sunting | sunting sumber]- ^ Tarikh anggaran berbeza mengikut sumber. Bietak memberikan s. 1640–1532 SM,[6] Schneider memberikan s. 1639–1521 SM,[7] dan Stiebing memberikan s. 1630–1530 SM.[8]
- ^ Ejaan hieroglif dalam sumber yang menerangkan rekod arkeologi Hyksos sejarah: aksara-aksara pertama adalah tunggal, seperti yang muncul dalam Abisha si Hyksos dalam makam Khnumhotep II, s. 1900 SM.[19] Aksara-aksara kedua dalam bentuk jamak, seperti yang muncul dalam inskripsi pemerintah Hyksos yang diketahui Sakir-Har, Semqen, Khyan dan Aperanat.[20]
- ^ "Dua salah faham yang berasingan berterusan, dalam kedua-dua kajian dan karya-karya yang lebih popular, berkenaan perkataan "Hyksos." Yang pertama ialah istilah ini nama kumpulan penduduk yang ketara dan agak besar (lihat di bawah), sedangkan sebenarnya ia hanya gelaran diraja yang dipegang secara eksklusif oleh satu-satu pemerintah. Sebarang penggunaan perkataan "Hyksos" begitu sahaja dalam rencana-rencana berikut merujuk khusus kepada raja-raja asing Dinasti ke-15."[29] "[Josephus] juga memberikan gambaran yang salah tentang Hyksos sebagai kumpulan penduduk (etnik) berbanding dinasti."[6] "Flavius Josephus menggunakan istilah "Hyksos" secara tidak betul sebagai sejenis istilah etnik untuk orang asal asing yang merebut kuasa di Mesir untuk suatu tempoh. Dalam erti ini, demi kemudahan, ia juga digunakan dalam tajuk dan pengepala bahagian rencana ini. Namun, tidak boleh lupa bahawa, sesungguhnya, "Hyksos" hanyalah raja Dinasti Kelima Belas, dan dinasti-dinasti kecil pada masa yang sama, yang mengguna gelaran ḥqꜣw-ḫꜣswt."[30]
Petikan
[sunting | sunting sumber]- ^ a b Van de Mieroop 2011, m/s. 131.
- ^ Bard 2015, m/s. 188.
- ^ a b Willems 2010, m/s. 96.
- ^ a b c Bourriau 2000, m/s. 174.
- ^ Bietak 2001, m/s. 136.
- ^ a b c Bietak 2012, m/s. 1.
- ^ Schneider 2006, m/s. 196.
- ^ Stiebing 2009, m/s. 197.
- ^ Mourad 2015, m/s. 10.
- ^ Ilin-Tomich 2016, m/s. 5.
- ^ Bourriau 2000, m/s. 177–178.
- ^ Morenz & Popko 2010, m/s. 104.
- ^ Bourriau 2000, m/s. 182.
- ^ Ilin-Tomich 2016, m/s. 12.
- ^ Ilin-Tomich 2016, m/s. 7.
- ^ Morenz & Popko 2010, m/s. 108–109.
- ^ a b c Flammini 2015, m/s. 240.
- ^ a b Ben-Tor 2007, m/s. 1.
- ^ Kamrin 2009.
- ^ "The Sakir-Har door jamb inscription (slide 12)" (PDF). The Second Intermediate Period: The Hyksos.
- ^ a b Schneider 2008, m/s. 305.
- ^ a b c Kamrin 2009, m/s. 25.
- ^ Mourad 2015, m/s. 9.
- ^ Loprieno 2003, m/s. 144.
- ^ Josephus 1926, m/s. 195.
- ^ Morenz & Popko 2010, m/s. 103–104.
- ^ Verbrugghe & Wickersham 1996, m/s. 99.
- ^ Candelora 2018, m/s. 53.
- ^ Candelora 2018, m/s. 46–47.
- ^ Bietak 2010, m/s. 139.
- ^ Candelora 2018, m/s. 65.
- ^ Candelora 2017, m/s. 208–209.
- ^ Ryholt 1997, m/s. 123–124.
- ^ Curry 2018.
- ^ Candelora 2017, m/s. 211.
- ^ Candelora 2017, m/s. 204.
- ^ Ryholt 1997, m/s. 123–125.
- ^ a b Müller 2018, m/s. 211.
- ^ Candelora 2017, m/s. 216.
- ^ Candelora 2017, m/s. 206–208.
- ^ a b Bietak 2012, m/s. 2.
- ^ Ryholt 2004.
- ^ Hölbl 2001, m/s. 79.
- ^ a b c Candelora 2017, m/s. 209.
- ^ a b Bietak 1999, m/s. 379.
- ^ Morenz & Popko 2010, m/s. 102.
- ^ Van de Mieroop 2011, m/s. 162–163.
- ^ Ryholt 2004, m/s. 138.
- ^ Ryholt 2004, m/s. 142–143.
- ^ Ryholt 2004, m/s. 143.
- ^ Höflmayer 2015, m/s. 191.
- ^ Höflmayer 2015, m/s. 195–196.
- ^ Gabriel 2009, m/s. 204.
- ^ Allen 2000, m/s. 299.
- ^ Höflmayer 2015, m/s. 202.
- ^ Schneider 2018, m/s. 78.
- ^ Hawass & Vannini 2009, halaman 120
- ^ Zakrzewski, Shortland & Rowland 2015, m/s. 268.
- ^ Richardson 2013, m/s. 14.
- ^ Van de Mieroop 2011, m/s. 163.
- ^ Assmann 2003, m/s. 199–200.
- ^ Van de Mieroop 2011, m/s. 164.
- ^ Van de Mieroop 2011, m/s. 164–165.
Rujukan
[sunting | sunting sumber]- Allen, James P. (2000). Middle Egyptian: An Introduction to the Language and Culture of Hieroglyphs. Cambridge University Press. ISBN 978-0-521-77483-3.
- Assmann, Jan (2003). The mind of Egypt: history and meaning in the time of the Pharaohs. Harvard University Press. ISBN 9780674012110.
- Assmann, Jan (2014). From Akhenaten to Moses: Ancient Egypt and Religious Change. Oxford University Press. ISBN 978-977-416-631-0.
- Assmann, Jan (2018). The Invention of Religion: Faith and Covenant in the Book of Exodus. Princeton University Press. ISBN 9781400889235.
- Aston, David A. "How Early (and How Late) Can Khyan Really Be: An Essay Based on ›Conventional Archaeological Methods<". In Forstner-Müller & Moeller (2018), pp. 15–56.
- Baker, Rosalie F.; Baker, Charles F. (2001). Ancient Egyptians: People of the Pyramids. USA: Oxford University Press. ISBN 978-0-19-512221-3.
- Bard, Kathryn A. (2015). An Introduction to the Archaeology of Ancient Egypt (ed. 2nd). Wiley-Blackwell. ISBN 9780470673362.
- von Beckerath, Jürgen (1999). Handbuch der ägyptischen Königsnamen. von Zabern. ISBN 3-8053-2591-6.
- Ben-Tor, Daphne (2007). Scarabs, Chronology, and Connections: Egypt and Palestine in the Second Intermediate Period (PDF). Vandenhoeck and Ruprecht.
- Bietak, Manfred (2019). "The Spiritual Roots of the Hyksos Elite: An Analysis of Their Sacred Architecture, Part I". Dalam Bietak, Manfred; Prell, Silvia (penyunting). The Enigma of the Hyksos. Harrassowitz. m/s. 47–67. ISBN 9783447113328.
- Bietak, Manfred (2015). "On the Historicity of the Exodus: What Egyptology Today Can Contribute to Assessing the Biblical Account of the Sojourn in Egypt". Dalam Thomas E. Levy; Thomas Schneider; William H.C. Propp (penyunting). Israel's Exodus in Transdisciplinary Perspective: Text, Archaeology, Culture, and Geoscience. Springer. m/s. 17–37. ISBN 978-3-319-04768-3.
- Bietak, Manfred (2001). "Hyksos". Dalam Redford, Donald B. (penyunting). The Oxford Encyclopedia of Ancient Egypt, Volume 2. Oxford: Oxford University Press. m/s. 136–143. ISBN 978-0-19-510234-5.
- Bietak, Manfred (2012). "Hyksos". Dalam Bagnell, Roger S.; dll. (penyunting). The Encyclopedia of Ancient History. John Wiley & Sons. doi:10.1002/9781444338386.wbeah15207. ISBN 9781444338386.
- Woudhuizen, Frederik Christiaan (2006). The Ethnicity of the Sea Peoples (dalam bahasa Inggeris). Erasmus Universiteit Rotterdam. OCLC 69663674.
- Glassman, Ronald M. (2017), Glassman, Ronald M. (penyunting), "From Canaanites to Phoenicians", The Origins of Democracy in Tribes, City-States and Nation-States (dalam bahasa Inggeris), Cham: Springer International Publishing, m/s. 479–494, doi:10.1007/978-3-319-51695-0_50, ISBN 978-3-319-51695-0
- Bietak, Manfred (2016). "The Egyptian community in Avaris during the Hyksos period". Ägypten und Levante / Egypt and the Levant. 26: 263–274. doi:10.1553/AEundL26s263. JSTOR 44243953.
- Bietak, Manfred (2010). "FROM WHERE CAME THE HYKSOS AND WHERE DID THEY GO?". Dalam Maréee, Marcel (penyunting). THE SECOND INTERMEDIATE PERIOD (THIRTEENTH–SEVENTEENTH DYNASTIES): Current Research, Future Prospects. Peeters. m/s. 139–181.
- Bietak, Manfred (2006). "The predecessors of the Hyksos". Dalam Gitin, Seymour; Wright, Edward J.; Dessel, J. P. (penyunting). Confronting the Past: Archaeological and Historical Essays on Ancient Israel in Honor of William G. Dever. Eisenbrauns. ISBN 9781575061177.
- Bietak, Manfred (1999). "Hyksos". Dalam Bard, Kathryn A. (penyunting). Encyclopedia of the Archaeology of Ancient Egypt. Routledge. m/s. 377–379. ISBN 9781134665259.
- Bourriau, Janine (2000). "The Second Intermediate Period (c. 1650-1550 BC)". Dalam Shaw, Ian (penyunting). The Oxford History of Ancient Egypt. Oxford University Press. ISBN 978-0-19-280458-7.
- Bright, John (2000). A History of Israel (ed. 4th). Westminster John Knox Press. m/s. 97. ISBN 978-0-664-22068-6.
- Bunson, Margaret (2014). Encyclopedia of Ancient Egypt. Infobase Publishing. ISBN 978-1-4381-0997-8.
- Burke, Aaron A. (2019). "Amorites in the Eastern Nile Delta: The Identity of Asiatics at Avaris during the Early Middle Kingdom". Dalam Bietak, Manfred; Prell, Silvia (penyunting). The Enigma of the Hyksos. Harrassowitz. m/s. 67–91. ISBN 9783447113328.
- Candelora, Danielle (2018). "Entangled in Orientalism: How the Hyksos Became a Race". Journal of Egyptian History. 11 (1–2): 45–72. doi:10.1163/18741665-12340042. S2CID 216703371.
- Candelora, Danielle (2017). "Defining the Hyksos: A Reevaluation of the Title ḥqꜣ-ḫꜣswt and Its Implications for Hyksos Identity". Journal of the American Research Center in Egypt. 53: 203–221. doi:10.5913/jarce.53.2017.a010.
- Curry, Andrew (September–October 2018). "The Rulers of Foreign Lands". Archaeology Magazine.
- Daressy, Georges (1906). "Un poignard du temps des Rois Pasteurs". Annales du Service des Antiquités de l'Égypte. 7: 115–120.
- el-Shahawy, Abeer (2005). The Egyptian Museum in Cairo: A Walk Through the Alleys of Ancient Egypt. Farid Atiya Press. ISBN 977-17-2183-6.
- Flammini, Roxana (2015). "Building the Hyksos' Vassals: Some Thoughts on the Definition of the Hyksos Subordination Practices". Ägypten und Levante / Egypt and the Levant. 25: 233–245. doi:10.1553/AEundL25s233. hdl:11336/4290. JSTOR 43795213.
- Faust, Avraham (2015). "The Emergence of Iron Age Israel: On Origins and Habitus". Dalam Thomas E. Levy; Thomas Schneider; William H.C. Propp (penyunting). Israel's Exodus in Transdisciplinary Perspective: Text, Archaeology, Culture, and Geoscience. Springer. m/s. 467–482. ISBN 978-3-319-04768-3.
- Forstner-Müller, Irene; Moeller, Nadine, penyunting (2018). THE HYKSOS RULER KHYAN AND THE EARLY SECOND INTERMEDIATE PERIOD IN EGYPT: PROBLEMS AND PRIORITIES OF CURRENT RESEARCH. Proceedings of the Workshop of the Austrian Archaeological Institute and the Oriental Institute of the University of Chicago, Vienna, July 4 – 5, 2014. Holzhausen. ISBN 978-3-902976-83-3.
- Gabriel, Richard A. (2009). Thutmose III: The Military Biography of Egypt's Greatest Warrior King. Potomac Books. ISBN 978-1-59797-373-1.
- Geobey, Ronald A. (2017). "Joseph the Infiltrator, Jacob the Conqueror?: Reexamining the Hyksos–Hebrew Correlation". Journal of Biblical Literature. 136 (1): 23–37. doi:10.1353/jbl.2017.0001. S2CID 164637479.
- Geraty, L. T. (2015). "Exodus Dates and Theories". Dalam Thomas E. Levy; Thomas Schneider; William H.C. Propp (penyunting). Israel's Exodus in Transdisciplinary Perspective: Text, Archaeology, Culture, and Geoscience. Springer. m/s. 55–64. ISBN 978-3-319-04768-3.
- Grabbe, Lester (2017). Ancient Israel: What Do We Know and How Do We Know It?. Bloomsbury. ISBN 9780567670434.
- Griffith, F. Ll (1891). Archaeological Report 1890/91 - 1911/12: Comprising the Recent Work of the Egypt Exploration Fund and the Progress of Egyptology During the Year 1890/91-1911/12. Kegan Paul, Trench, Trübner.
- Gruen, Erich S. (2016). "The Use and Abuse of the Exodus Story". The Construct of Identity in Hellenistic Judaism: Essays on Early Jewish Literature and History. de Gruyter. m/s. 197–228. JSTOR j.ctvbkjxph.14.
- Hawass, Zahi A.; Vannini, Sandro (2009). The lost tombs of Thebes: life in paradise. Thames & Hudson. ISBN 9780500051597.
- Hernández, Roberto A. Díaz (2014). "The Role of the War Chariot in the Formation of the Egyptian Empire in the Early 18th Dynasty". Studien zur Altägyptischen Kultur. 43: 109–122. JSTOR 44160271.
- Herslund, Ole (2018). "Chronicling Chariots: Texts, Writing and Language of New Kingdom Egypt". Dalam Veldmeijer, André J; Ikram, Salima (penyunting). Chariots in Ancient Egypt: The Tano Chariot, A Case Study. Sidestone Press. ISBN 9789088904684.
- Höflmayer, Felix (2015). "Egypt's "Empire" in the Southern Levant during the Early 18th Dynasty". Dalam Eder, Birgitta; Pruzsinszky, Regine (penyunting). Policies of Exchange Political Systems and Modes of Interaction in the Aegean and the Near East in the 2nd Millenium B.C.E: Proceedings of the International Symposium at the University of Freiburg Institute for Archaeological Studies, 30th May - 2nd June 2012. 2. Austrian Academy of Sciences Press. m/s. 191–206. ISBN 9783700176619. JSTOR j.ctt1bkm4rg.15.
- Hölbl, Günther (2001). A History of the Ptolemaic Empire. Psychology Press. ISBN 978-0-415-23489-4.
- Ilin-Tomich, Alexander (2016). "Second Intermediate Period". Dalam Wendrich, Willeke; dll. (penyunting). UCLA Encyclopedia of Egyptology.
- Josephus, Flavius (1926). Josephus in Eight Volumes, 1: The Life; Against Apion. Diterjemahkan oleh Thackeray, H. St. J.
- Kamrin, Janice (2009). "The Aamu of Shu in the Tomb of Khnumhotep II at Beni Hassan". Journal of Ancient Egyptian Interconnections. 1: 22–36. S2CID 199601200.
- Keel, Othmar (1996). "Ein weiterer Skarabäus mit einer Nilpferdjagd, die Ikonographie der sogenannten Beamtenskarabäen und der ägyptische König auf Skarabäen vor dem Neuen Reich". Ägypten und Levante / Egypt and the Levant. 6: 119–136. JSTOR 23788869.
- Kopetzky, Karin; Bietak, Manfred (2016). "A Seal Impression of the Green Jasper Workshop from Tell El-Dabʿa". Ägypten und Levante / Egypt and the Levant. 26: 357–375. doi:10.1553/AEundL26s357. JSTOR 44243958.
- Lichthelm, Miriam, penyunting (2019). Ancient Egyptian Literature. University of California Press. doi:10.2307/j.ctvqc6j1s. ISBN 9780520973619. JSTOR j.ctvqc6j1s. S2CID 63441582.
- Loprieno, Antonio (2003). "Views of the Past in Egypt During the First Millennium BC". Dalam Tait, John (penyunting). 'Never Had the Like Occurred': Egypt's View of its Past.
- Montet, Pierre (1968). Lives of the pharaohs. Weidenfeld and Nicolson. ISBN 9780600354529.
- Moore, Megan Bishop; Kelle, Brad E (2011). Biblical History and Israel's Past: The Changing Study of the Bible and History. Wm. B. Eerdmans Publishing. ISBN 978-0-8028-6260-0.
- Morenz, Ludwig D.; Popko, Lutz (2010). "The Second Intermediate Period and the New Kingdom". Dalam Lloyd, Alan B. (penyunting). A Companion to Ancient Egypt. 1. Wiley-Blackwell. m/s. 101–119. ISBN 9781444320060.
- Morgan, Lyvia (2010). "An Aegean Griffin in Egypt: The Hunt Frieze at Tell el-Dab´a". Ägypten und Levante / Egypt and the Levant. 20: 303–323. doi:10.1553/AEundL20s303. JSTOR 23789943.
- Mourad, Anna-Latifa (2015). Rise of the Hyksos: Egypt and the Levant from the Middle Kingdom to the early Second Intermediate Period. Oxford Archaeopress. doi:10.2307/j.ctvr43jbk. ISBN 9781784911348. JSTOR j.ctvr43jbk.
- Müller, Vera. "Chronological Concepts for the Second Intermediate Period and Their Implications for the Evaluation of Its Material Culture". In Forstner-Müller & Moeller (2018), pp. 199–216.
- O'Connor, David (2009). "Egypt, the Levant, and the Aegean: From the Hyksos Period to the Rise of the New Kingdom". Dalam Aruz, Joan; Benzel, Kim; Evans, Jean M. (penyunting). Beyond Babylon: art, trade, and diplomacy in the second millennium B.C. Yale University Press. m/s. 108–122. ISBN 9780300141436.
- Polz, Daniel. "The Territorial Claim and the Political Role of the Theban State at the End of the Second Intermediate Period: A Case Study". In Forstner-Müller & Moeller (2018), pp. 217–233.
- Popko, Lutz (2013). "Late Second Intermediate Period". Dalam Wendrich, Willeke; dll. (penyunting). Late Second Intermediate Period to Early New Kingdom. UCLA Encyclopedia of Egyptology.
- Potts, Daniel T. (2012). A Companion to the Archaeology of the Ancient Near East. John Wiley & Sons. ISBN 978-1-4443-6077-6.
- Pritchard, James B. (2016). Ancient Near Eastern Texts Relating to the Old Testament with Supplement. Princeton University Press. ISBN 978-1-4008-8276-2.
- Raspe, Lucia (1998). "Manetho on the Exodus: A Reappraisal". Jewish Studies Quarterly. 5 (2): 124–155. JSTOR 40753208.
- Redford, Donald B. (1992). Egypt, Canaan, and Israel in Ancient Times. Princeton University Press. ISBN 978-0-691-03606-9.
- Redmount, Carol A. (2001) [1998]. "Bitter Lives: Israel In And Out of Egypt". Dalam Coogan, Michael D. (penyunting). The Oxford History of the Biblical World. Oxford University Press. m/s. 58–89. ISBN 9780199881482.
- Richardson, Dan (2013). Cairo and the Pyramids (Rough Guides Snapshot Egypt). Rough Guides UK. ISBN 978-1-4093-3544-3.
- Ritner, Robert K.; Simpson, William Kelly; Tobin, Vincent A.; Wente, Edward F. (2003). Simpson, William Kelly (penyunting). The Literature of Ancient Egypt: An Anthology of Stories, Instructions, and Poetry. Yale University Press. ISBN 9780300099201. JSTOR j.ctt5vm2m5.
- Roy, Jane (2011). The Politics of Trade: Egypt and Lower Nubia in the 4th Millennium BC. Brill. ISBN 978-90-04-19610-0.
- Russmann, Edna R.; James, Thomas Garnet Henry (2001). Eternal Egypt: Masterworks of Ancient Art from the British Museum. University of California Press. ISBN 978-0-520-23086-6.
- Ryholt, Kim. "Seals and History of the 14th and 15th Dynasties". In Forstner-Müller & Moeller (2018), pp. 235–276.
- Ryholt, Kim (2004). "The Turin King-List". Ägypten und Levante / Egypt and the Levant. 14: 135–155. JSTOR 23788139.
- Ryholt, Kim (1997). The Political Situation in Egypt during the Second Intermediate Period c.1800-1550 B.C. Museum Tuscalanum Press. ISBN 9788772894218.
- Sayce, A. H. (1895). The Egypt of the Hebrews and Herodotos. Books on Demand. ISBN 978-3-7347-3964-4.
- Schneider, Thomas (2006). "The Relative Chronology of the Middle Kingdom and the Hyksos Period". Dalam Hornung, Erik; Krauss, Rolf; Warburton, David A. (penyunting). Ancient Egyptian Chronology. Brill. m/s. 168–196. ISBN 9004113851.
- Schneider, Thomas (2008). "Das Ende der Kurzen Chronologie: Eine Kritische Bilanz der Debatte zur Absoluten Datierung des Mittleren Reiches und der Zweiten Zwischenzeit" (PDF). Ägypten und Levante / Egypt and the Levant. 18: 275–313. doi:10.1553/AEundL18s275. JSTOR 23788616.
- Schneider, Thomas (2018). "Hyksos Research in Egyptology and Egypt's Public Imagination: A Brief Assessment of Fifty Years of Assessments". Journal of Egyptian History. 11 (1–2): 73–86. doi:10.1163/18741665-12340043. S2CID 240039656 Check
|s2cid=value (bantuan). - Shaw, Ian (2002). "Israel, Israelites". Dalam Shaw, Ian; Jameson, Robert (penyunting). A Dictionary of Archaeology. Wiley Blackwell. m/s. 313. ISBN 9780631235835.
- Steiner, Margreet L.; Killebrew, Ann E. (2014). The Oxford Handbook of the Archaeology of the Levant: c. 8000-332 BCE. Oxford: Oxford University Press. ISBN 978-0-19-166254-6.
- Stiebing, William H. Jr. (2009). Ancient Near Eastern History and Culture (ed. 2nd). Routledge. ISBN 978-0-321-42297-2.
- Van de Mieroop, Marc (2011). A History of Ancient Egypt. Wiley-Blackwell. ISBN 9781405160704.
- Verbrugghe, Gerald P.; Wickersham, John M. (1996). Berossos and Manetho, introduced and translated: native traditions in ancient Mesopotamia and Egypt. University of Michigan Press. ISBN 0472107224.
- Vos, Howard (1999). Nelson's New Illustrated Bible Manners and Customs: How the People of the Bible Really Lived. Thomas Nelson. ISBN 978-1-4185-8569-3.
- Wegner, Josef (2015). "A ROYAL NECROPOLIS AT SOUTH ABYDOS: New Light on Egypt's Second Intermediate Period". Near Eastern Archaeology. 78 (2): 68–78. doi:10.5615/neareastarch.78.2.0068. JSTOR 10.5615/neareastarch.78.2.0068. S2CID 163519900.
- Weigall, Arthur E. P. Brome (2016). A History of the Pharaohs. Cambridge University Press. ISBN 978-1-108-08291-4.
- Wilkinson, Toby (2013). The Rise and Fall of Ancient Egypt. Random House. ISBN 9780553384901.
- Wilkinson, Toby (2013a). Lives of the Ancient Egyptians. Thames and Hudson. ISBN 978-0-500-77162-4.
- Willems, Harco (2010). "The First Intermediate Period and the Middle Kingdom". Dalam Lloyd, Alan B. (penyunting). A Companion to Ancient Egypt. 1. Wiley-Blackwell. m/s. 81–100.
- Zakrzewski, Sonia; Shortland, Andrew; Rowland, Joanne (2015). Science in the Study of Ancient Egypt. Routledge. ISBN 978-1-317-39195-1.
Bacaan lanjut
[sunting | sunting sumber]- Forstner-Müller, Irene (2022), "Negara Hyksos", Sejarah Oxford Timur Dekat Purba (dalam bahasa Inggeris), Oxford University Press, III, m/s. 1–47, doi:10.1093/oso/9780190687601.003.0023, ISBN 978-0-19-068760-1
Pautan luar
[sunting | sunting sumber]| Wikimedia Commons mempunyai media berkaitan Hyksos |









